Yttrande över delbetänkandet (SOU 2023:2) En inre marknad för digitala tjänster – ansvarsfördelning mellan myndigheter, Fi2023/00943

NDM tillstyrker utredningens förslag om samordnande myndighet av de skäl som redovisas. NDM delar också uppfattningen att det kommer att ställas höga krav på samarbete mellan berörda myndigheter och NDM bedömer att samarbetsformerna bör formaliseras.

Beträffande den föreslagna uppdelningen mellan Konsumentverket och Myndigheten för press, radio och TV i fråga om kommersiella annonser så vill NDM peka på den principiella skillnaden mellan grundlagsskyddad kommunikation och marknadsföring, vilket idag återspeglas i myndigheternas respektive uppdrag. Givet kravet på lagöverträdelse vid ingripande så ter det sig därför nödvändigt att det inom Myndigheten för press, radio och TV sker en kompetensförstärkning vid ett genomförande av utredningens förslag om uppdelning för annonser med kommersiellt syfte.

NDM vill vidare peka på att den föreslagna uppdelningen mellan annonser riktade mot konsumenter (B2C) och annonser riktade mot företag (B2B) kan te sig något ologisk. Det är långtifrån ovanligt att även konkurrenter påverkas vid otillbörlig B2C-reklam där den mest påfallande negativa effekten är vunna marknadsandelar på ett otillbörligt sätt. Den drabbade parten har idag svårt att få frågor av denna typ prövade av myndighet. I dagsläget sker i praktiken en artificiell uppdelning där Konsumentverket, efter att ha konstaterat att det föreligger ett ringa konsumentintresse, lämnar den typen av ärenden därhän. Drabbade konkurrenter lämnas då utan stöd eftersom det heller inte är en fråga för Myndigheten för press, radio och TV. Det kan tilläggas att de vanligast förekommande målen om otillbörlig marknadsföring som hanteras av näringslivets egenåtgärder är mellan två företag och avser marknadsföring B2C.

Idag hanteras prövningar av ärenden av bland annat den typ som beskrivs ovan inom ramen för näringslivets egenåtgärder, vilket NDM anser är en välfungerande lösning även framgent. Det förutsätter dock att näringslivets egenåtgärder ges reell möjlighet att ansöka om att bli s.k. Betrodda anmälare. Det skulle möjliggöra för näringslivets egenåtgärder att även framöver avhjälpa den ”lucka” som annars riskerar att uppstå till följd av ansvarsuppdelningen mellan myndigheterna.

NDM vill avslutningsvis betona vikten av skyndsamhet i den fortsatta handläggningen avseende samordnade myndighet m.m. givet den begränsade tid som kvarstår innan dess att förordningen träder ikraft. Det är därför av stor vikt med en fortsatt skyndsamhet så att den Digitala samordnaren är redo att behandla ansökningar om bland annat Betrodda anmälare så snart som möjligt. Det kan förväntas att ett förhållandevis stort antal aktörer känner sig manade att ansöka om status som Betrodda anmälare och regeringen kan med fördel presentera en prioriteringslista (givetvis utan att närmare beröra de enskilda besluten). Det skulle få påtagligt negativa effekter för näringslivet om de nya myndighetsfunktionerna – eller hanteringen av Betrodda anmälare – inte finns på plats i god tid före förordningens ikraftträdande.

Mattias Grundström
Ordförande

2023-06-02